Akuten tur och retur.

Ja, fy sån otur jag har! Igår så skulle jag lyfta upp Albin från filten, plötsligt så small det till i knät, jag kände hur något brast. Jag kunde sedan inte röra knä, det liksom fastnade i en vinkel och ont gjorde det. Ensam hemma var jag också, Arvid jobbar i Örebro. Så jag fick då ringa efter Ann och Linne som fick komma och hjälpa mig, de fick ta hand om Albin medans Sven-Olov fick köra mig till akuten. Väl framme på akuten så får man som vanligt vänta och återigen vänta. Röntgen visade en spricka i knät men det tyckte inte läkaren stämme med hur knät kändes, de skulle titta på bilderna igen idag och återkomma till mig. Så vi var hemma igen vid klockan tolv i natt med smärtlindrande tabletter och kryckor. Jag kan fortfarande inte stå på benet.
Albin och jag sover i Högsbo, så Maria hjälper mig med Albin tills Arvid kommer hem.Vad skulle jag göra utan dem, de är guld värda! Tack så mycket.